fredag 23 januari 2009

Lunchrast hos föräldrarna

Jag: Hur är det med axeln, pappa, har den blivit bättre?

Pappa: Jag har inte cancer, jag har inte hiv, jag är inte dement... Jag vet inte vad jag hellre skulle vilja ha än en sjuk axel.

Jag: En frisk axel kanske...?

Pappa: JA! Varför tänkte jag inte på DET?

Jag: Du har inte funderat på kortisonspruta?

Mamma: Han tar inga sprutor. Av princip! Jag avskyr principer!

Pappa: Det är inte av princip jag låter bli!

Mamma: Nå, vad är det av då?

Pappa: Av rädsla... Och varför avskyr du principer?

Mamma: Av princip...

Det kan sluta hur som helst. Jag tackar för lunchen och drar tillbaks till jobbet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Haha... Österbottningar, Ålänningar eller finnblod överhuvudtaget.

"Flytta på dig, du skymmer ljuset!"
"Jamen, det är ju kolsvart härinne!?"
"Jag sa ju det! Flytta på dig...

Isabella sa...

Haha! Ja, kanske har de gemensamma drag. Det är rätt kul att generalisera och odla vissa fördomar ibland. Ålänningar - envisa och verbalt tröga, svenskar - diplomatiska och översociala, finnar - inbundna typer med dålig klädsmak... (Men oftast har mina fördomar kommit på skam.)