tisdag 30 juni 2009

Växthuseffekten

Vi flyttade våra instrument till föräldrarnas atrium för ett tag sedan. Vi ville ha lite svängrum när vi övade. Men glasrutorna har inga markiser. Och inga gardiner. Hjälp, vad varmt det blev där idag! Syster J blev yr och vandrade från dörr till dörr, öppnade, stängde, öppnade. Fläktarna på, fläktarna av. Vatten. Mera vatten.

Men våra nya låtar hade vuxit till sig i värmen. Shit, vad bra de kommer att bli på skivan! Och live! Vi gläder oss även åt höstens spelningar. Äntligen ett öppet gig i Sverige! Den 23 oktober spelar vi på Kulturhuset i Stockholm. Där har vi aldrig spelat förr.

fredag 26 juni 2009

Sanden rinner mellan fingrarna och tårna

Jag börjar få lite sommarpanik. Hur ska jag bära mig åt för att ta vara på tiden? Hur ska jag hitta den rätta balansen så jag kommer ikapp både mentalt och praktiskt med allt jag vill ha gjort?

Tre gånger sedan sommarlovet började har vi varit till biblioteket, Felli och jag, och vi har läst massvis med böcker. Vi har köpt garn och virkat massvis med fingerdockor, och vi har bakat massvis med kokosbollar.

Byggarn jobbar. Han jobbar vardagar, kvällar och helger, men verkar trivas med det, även om han är astrött på kvällarna. Han tycker att vi ska vara glada att han har så mycket jobb, och det är jag på sätt och vis, men hemmet och familjen blir hängande i luften. Vi hinner inte prata. Inte umgås. Fellis nya rum står halvtapetserat och gräset växer till en törnrosahäck.

Här innanför råder stiltje. Jag vill ut. Bort. Byggarn kan inte ta semester förrän i mitten av juli, lagom till Ulvens Döttrars skivinspelning. Då är jag låst. Men något kul måste vi snart hitta på. Vi kan inte resa långt bort, men kanske kan vi kila in en tur till Stockholm med barnen.

Barnen går det dock ingen nöd på, de mår bra alla tre. Det lyser sommarfrid i deras ansikten. De trivs med sommarjobb, fisketurer och småpyssel. Idag sa Felli för första gången på mycket länge:

- Mamma. Jag är lycklig!

När man får höra sånt sker en islossning inombords.

söndag 21 juni 2009

Hem från skärgården

Vi sitter i jeepen på väg hem från Föglö. Pappa Ulven sitter vid ratten och skruvar på radion. Syster E försöker hålla lille H vaken med allehanda trick. Hon kittlar, sjunger, gör miner och leker tittut. Hur många fingrar håller mamma upp?

Pappa Ulven hittar radiostationen han söker och en röst vi känner igen fyller bilen. "Mojmoj!" ropar lille H. Vi tystnar och lyssnar. Låter oss dras in i berättelsen om Stormskärs Maja som mamma Ulven läser.

Jag hör ordet skymningsprat. Tänker att jag har för lite skymningsprat i mitt liv. Högt säger jag: "Vilket våp Maja är. Allt kretsar kring maken. Hon vågar knappt tänka en egen tanke." Pappa Ulven nickar. "Jo. Inte är hon som uppläsaren precis..."

Så närmar vi oss de snurrande vindmöllorna. "Titta!" säger pappa Ulven till lille H. "Änglar!"

lördag 20 juni 2009

Midsommar på smultronstället

Kap Cavella, efter Cave och Ella, min morfar och mormor. Här var mammas barndoms somrar. Här var min barndoms somrar. Här är mina barns barndoms somrar.

Här i vassen bor ett stolt svanpar. Tonårspojken paddlade mjukt förbi i kanoten.

Eftermiddagskaffe och ett parti Alfapet på verandan är bland det bästa livet har att erbjuda.

En midsommarmåltid med sill och nypotatis, grillad oxfilé, grönsaksknyten, haloumiost och grönsallad.

Vallmoblommor, syrener, löjtnantshjärtan, pioner, kryddväxter och vilda, alldeles otämjda ängsblommor omger stugan.

En tjock huggorm ringlade över berget. Den måste vi vräka till grannkommunen nästa gång vi ser den.

På dasset finns trolltavlor målade av John Bauer, och en kodikt av Ulf Stark.

torsdag 18 juni 2009

Mötet mellan text och ton

Det är så otroligt häftigt när text och melodi liksom lyfter varandra, när något nytt händer i mötet. Det kan inte vara meningen att text och ton bara ska promenera iväg i solnedgången sida vid sida. De måste kommunicera, gärna rycka och dra lite i varandra. Älska varandra.

Det här skedet, när vi sitter vid pianot framför syster E:s handskrivna noter och lär oss en ny låt, är magiskt. Speciellt när vi märker att låten kommer att sätta sig i pulsen, i ådrorna, i hjärtat.

söndag 14 juni 2009

En flicka i röda regnkläder

Det regnar.
En flicka i röda regnkläder
sitter på en gunga.

Hon gungar inte.
Hon vaggar och vinglar.
Tittar ner i marken.

Småler.

onsdag 10 juni 2009

Ad notam

Mina systrar vandrar nu in på svenska tv-marker, SVT1. Syster E som öl- och vinexpert i livsstils- programmet Strömsö, på fredag kl. 18.15 (svensk tid).

Syster J intervjuas av Thomas Lundin (bilden) i Allt ljus på Johanna Grüssner, den 7 juli kl. 18.15 (svensk tid).

måndag 8 juni 2009

Picknick och vigsel

Vi brukar ta en tur med motorcykeln på vår bröllopsdag, men idag var det för kallt. Ibland äter vi middag på någon mysig restaurang, men idag var Byggarn för trött efter jobbet. Det blev picknick i dubbelsängen i stället. Kallrökt lax, gravad lax, lufttorkad parmaskinka, potatissallad, tsatsiki, stenbitsrom och tyskt rieslingbubbel. Barnen åt korv och pommes frites nere i köket.

Jag upptäckte ett stramande ärr i Byggarns handflata, ett ärr jag inte sett förr, trots att vi varit gifta i arton år. Han sa att han fick det för tjugofyra år sedan när han kastade ett lod över en lina och instinktivt fångade det med handen för att hindra det från att falla ner i gyttjan. Smart...

Efter en stund började jag känna mig lite som Alva Myrdal, i intimt samspråk med maken Gunnar, men kyligt fjärmad från barnen, enligt sonen Jans kritiska teckning.

Då knackade det på sovrumsdörren. In kom en liten figur med stora svarta glasögon och märklig huvudbonad. Figuren var mystiskt lik vår yngsta dotter, men hävde upp en obekant myndig stämma:
- Vi har samlats här idag för att gifta ihop mamma och pappa. Tager ni varandra att älska varandra i nöd och lust?

Det gjorde vi och pussade vår vigselförrättare.

lördag 6 juni 2009

Hemliga frön

Ingen av oss vet vad det ska bli av de gröna små raringarna i krukan. Det är Felli som är mamma till dem. Hon hittade en påse med bortglömda frön och sådde dem. Vilken glädje när de första gröna prickarna äntligen syntes. Flickan vårdar grödorna ömt, men kommer inte ihåg vad det stod på påsen. Hon tycker inte det är nödvändigt att veta vad de ska bli. Det ser man nog så småningom.

Men jag är så nyfiken. Jag undrar vad det ska bli av mina små frön, de som jag är mamma till.

tisdag 2 juni 2009

Calocybe gambosa

Foto: svampguiden.com

Vårmusseroner i en "häxring" i föräldrarnas trädgård. En hink full!