Stora O flänger runt i köket och packar ner mjöl, mjölk, smör, jäst, socker, kanel, kardemumma och ägg i sin väska. Hon är på väg till mormor och morfar för att överlämna sin julklapp - ett kanelbullebak. Mellanpojken ska följa med som assistent. Hushållsassistent. Morfar ska hämta dem.
Mellanpojken undrar var morfar håller hus. Borde han inte vara här nu? Stora O packar ner två förkläden och säger:
- Du känner väl morfar. Han har nog hittat en bäck han måste följa.
3 kommentarer:
En gång i forntiden hade jag den underbara förmånen att ha din far som lärare i maskinskrivning. Det var i handelsläroverket, på 80-talet, och jag älskade hans lektioner. Kanske för att man aldrig riktigt visste hur de skulle sluta ...
haha :o) precis nåt jag kan se din pappa göra, följa en bäck... suveränt!
Poetcarina: Oj, har du haft honom som lärare? Jo, han kan få diverse infall. Han är rätt komplex. Han hyllar modern teknologi och forskning lika mycket som historia och gamla traditioner. Och så vill han leva nära naturen. Han ringde en gång och sa: "Det här är paradiset på jorden! Jag springer på klipporna i Östra skäret - iklädd endast en mobiltelefon!"
Anonym: Ja, det är pappa i ett nötskal. Nyfiken naturmänniska. :-)
Skicka en kommentar