"Om slanten är torr när vi tar upp den ur vattnet - då är vi systrar på riktigt!" Så sa stora O och hennes bästa vän när de var små. Och kan man tänka sig - slanten var torr! Nästan.Mina systrar var här igår kväll. Inte för att repetera, inte för att planera, utan för att umgås! Den ena lagade lasagne, den andra en stor sallad. Jag dukade bordet. Medan vi pratade, åt och drack vin, brann ljusen sakta ner i stakarna.
I morse åt vi lyxfrukost, bakade scones och gjorde en ädeloströra innan vi for och träffade kussemurrorna.
Det är något visst med systerskap. Det är inte konfliktfritt, inte okomplicerat. Men det är något beskyddat över det. Kanske välsignat.
4 kommentarer:
Lycklig du som har två systrar, jag har "bara" en lillebror jag som bekant, och det är inget välsignat eller beskyddat alls över oss, antar att vi är FÖR olika helt enkelt *S*
Ja, du och din bror är verkligen olika (det är faktiskt jag och mina systrar också)! Men ni har ändå tydliga gemensamma nämnare. Humorn till exempel!
Jag tror att systerskap sträcker sig längre än till det begränsat genetiska. Man kan uppleva starkt systerskap även med andra än med sina genetiska systrar :-)
Jag har en systersjäl. Som är min kusin. Med henne delar jag starkast ursprunget från min mors sida. Men avståndet... tidsbristen, önskar att hon stod i mitt kök sådär ibland, helt plötsligt!
Det fina med systersjälar är att det kan gå lång tid mellan mötena, men när man väl träffas är man lika nära som alltid.
Skicka en kommentar