När jag går och skrotar på Emmaus är jag i mitt rätta element. Det doftar förråd och gammal vind. Jag tänker på liv som kommit och gått, liv som vävts samman, och som gått isär.Jag älskar att hitta små saker jag plötsligt upptäcker att jag behöver. En plåtburk med intressant mönster, små udda likörglas, ett lurvigt tygstycke, en korsstygnstavla med texten "Litet bo i lugn och ro", och annat livsnödvändigt.
Emmaus förhöjer livskvalitén flera meter, inte bara för oss E-fans, utan också för behövande, verkligt behövande, människor världen över. Det känns bra.
4 kommentarer:
Jag håller med dig fullständigt! Emmaus har gett mig mycket på flera plan - både fynd och livserfarenhet, då jag 1997tillbringade ett halvår i ett Emmaus-kollektiv i Frankrike.
Då har du nog en riktig Emmaus-själ!
Åå, dessa ord om nödvändiga fynd är så sanna! Nästan alla tallrikar, glas, skålar, tyger, kläder osv i mitt hem kommer därifrån. Och det är varje gång lika spännande - man vet inte vad som väntar en :) HM
Åh, en till med Emmaus-själ! Jag har också huset fullt. Köpte så mycket i december att jag haft en Emmaus-vit månad i januari. Men nu är det februari ... :-)
Skicka en kommentar