Just när jag trodde att pubertetskoman för all framtid lagt sig över vår pojke hände något. En segelbåt. En projektvecka. Och plötsligt stiger grabben upp på morgonen - utan att bli väckt. Och i sin ensamhet om dagen slipar han, oljar, lackar, tvättar och vaxar. Byggarn tittar förbi då och då och ger handledning. I sommar ska de segla till Föglö.
3 kommentarer:
Här är pubertetskomat fortfarande förhärskande men det är fantastiskt vad lusten att spela gitarr eller bas får honom till...det finns hopp.
Och här ser vi då ett tydligt bevis för att om något är tillräckligt intressant, stimulerande och givande så finns det både lust och energi! Mer sånt åt mänskligheten, inte bara komatösa tonåringar!
L8: Visst finns det hopp, så länge de kravlar sig fram och ägnar sig åt musik och friluftsliv emellanåt.
Stjärnkraft: Precis! Och fler lärare som fattar det!
Skicka en kommentar