Vår äldsta älskling, Stora O, blir myndig i morgon. Myndig. Jag förstår det inte riktigt. Hon får ta körkort. Hon får dricka vin. Hon får fatta sina egna beslut i livet. Hon får rösta. Jag förstår det inte. Nyss var det jag. Nu är det mitt barn.Vi firade henne redan idag eftersom hon brukar sitta på bussen till skolan när vi andra stiger upp. Hennes pojkvän sedan drygt tre år, B, smög ner till oss på morgonen för att vara med och sjunga för henne. På brickan fanns stearinljus, te, färskpressad apelsinjuice, mackor med hummer- och krabbost, och presenter.
Felli hade skrivit en sång och en saga som på ett humoristiskt och gripande sätt fångade storasysters personlighet och läge i livet. Sagan slutade ungefär så här: "... och lika fritt flög Stora O ut i världen".
I det sista paketet Stora O öppnade fann hon nycklarna till sin länge efterlängtade pärla.
6 kommentarer:
Så vacker hon är din dotter! Är det inte härligt att boets första fågel flyger på egna vingar? Det är ju det som enligt mig är föräldraskapets kärna, att fostra sina barn till självständiga individer. Grattis till er båda!
Jo, visst känns det bra på samma gång. Även om det gått lite väl fort. Tack! :-)
Härligt! Gratulerar :-)
Kram från Pennelina
Tack! :-) Jag vidarebefordrar. Kram!
barn som blir stora... kroppsligt, intellektuellt, själsligt...
det är dubbelt, det är det ju...
men nog mest härligt ändå
Men verkligast blir det nog när de flyttar hemifrån. Usch, vad jobbigt att tänka på...
Skicka en kommentar