Ibland får man möjligheten att följa sin egen rytm,
och spela efter behag. Det är det jag gör här.
fredag 24 september 2010
Gränsland
Sommaren dröjer sig kvar och leker lite med hösten.
Här i Gammelgård pysslar var och en med sitt. Byggarn som fått en rejäl förkylning ligger nerbäddad och läser en bok om Che Guevara och Fidel Castro. Yngsta dottern bläddrar i Katarina Gäddnäs Vitbok. Hon letar efter dikten om Guldfisken. Mellanpojken har dragit på sig boxhandskarna och tar en match mot sandsäcken.
Jag saknar stora O som flyttat. Men jag skrattar ännu åt hennes senaste one liner när hon var hemma. Hon hade hittat mina leriga promenadskor och tittade glädjestrålande på sin rörelsehindrade mor: "Men mamma, har du varit off road?!"
Idag lagade jag makaronilåda för första gången i mitt liv. Den blev torr. Men familjen var snäll nog att låtsas tycka om den. Mellanpojken pressade i sig tre portioner. Till makaronilådan åt vi lättkokta sparrisar med smält smör. Och majskolvar.
I natt låg jag i skogen med huvudet på mjuk björnmossa. Små rävungar kilade förbi, alldeles intill mig. Någonstans i närheten kluckade vatten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
makaronilåda gillar nästan alla... det var länge sen jag gjorde nån sån, kanske dags snart
Manotanten: Jag ska ge rätten en revansch. Ska försöka en gång till. Bara för att.
Skicka en kommentar