tisdag 15 september 2009

Stolt

Ibland kommer den över mig. Stoltheten över mina barn. De är så fina människor alla tre! Så rejäla, så snälla, så knasiga och så kloka! Man mår bra i deras sällskap!

Mammor ska inte skryta över sina barn, jag vet, men jag bara måste få pysa ut lite lite stolthet.

7 kommentarer:

BarbaMatti sa...

Pys ut, bara... men pys ut det på de som är orsaken... U know... Kids!

Unknown sa...

Stolthet kan aldrig vara fel!

Isabella sa...

Barbamatti: De har nog fått sin dos av mina pysningar. Mellan skällningarna. :-)

Manotanten: Det beror väl på vilka uttryck den tar sig, kanske. Det finns ju föräldrar som har orimligt höga förväntningar på sina barn, ställer för höga krav o.s.v.

Lillan sa...

Klart att mammor får skryta över sina barn! Vad är det där för gammal förlegad del av jantelagen?! Dumheter! Skryt på bara, de är de säkert värda!

Isabella sa...

Ja, det är de värda. För det mesta... ;-)

Santha sa...

Håller med Lillan! Mammor SKA skryta över sina barn, det är ju just det vi ska liksom. :)

Isabella sa...

Ja, men på nåt sätt är det mer accepterat att mor- och farföräldrar skryter öppet om sina barnbarn än att föräldrar skryter över sina barn. Kanske för att det nästan blir som att skryta över sig själv då man skryter över sina barn...?