"Jag är så rädd att jag ska förlora mina minnen!" sa en av kussemurrorna igår. "De minnen jag kopplar ihop med dofter, smaker och låtar jag hör..."
Vi pratade åttiotalsrock, kulturpolitik, ekobönder och litteratur.
"Det var du som lärde mig supa!" sa en kussemurra till en annan.
"Det var jag som lärde dig kyssas!" sa en annan.
"På armen ja!"
"Jag vill ge ut en roman!" sa en tredje.
Vi pratade kvinnor då och nu. Generationer. Våra föräldrar.
Vi pratade vänskap. Inte släktskap.
"En buggsväng kan man väl få?" frågade en överförfriskad ung grabb ute på trottoaren.
"Självklart!" svarade kvällens huvudmurra. Och där, på trottoaren, tog de varandras händer. Två främlingar i natten. Den ena fyrtio, den andra tjugo. Och buggade så benen sprätte och håret flög.
Det doftade nyklippt gräs.
2 kommentarer:
Det känns som jag var där! Vilken nära beskrivning av en kväll. Vänskap, inte släktskap. Något viktigt känner jag. Och att förlora mina minnen. Något jag också känner oro inför. Men vad mysigt med trottoardansen!
Ja, det var överlag en mysig kväll och trottoardansen blev en perfekt final.
Skicka en kommentar