Vi har pratat om viktiga saker idag, en dotter och jag. Saker som är svåra även för vuxna. Hur hanterar man skvaller? Hur ska man våga gå till skolan om alla vet, om alla frågar, om alla kommenterar eller pratar bakom ryggen?
Jag insåg medan vi pratade att skvaller är en uppfostringsfråga. Om föräldrarna överdramatiserar och går igång på skvaller eller är ivriga att sprida skvaller - hur ska barnen kunna lita på sina föräldrar i känsliga ärenden?
Flickan har stark integritet. Hon har ingen anledning att skämmas. Tvärtom. Hon kan vara stolt. Men hon vill inte vara föremål för andras snack. Vi pratade om snack. Att allt snack är inte illa menat. Och att man faktiskt får säga ifrån. "Jag vill inte prata om det där!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar