torsdag 12 mars 2009

Familjen

Ibland, efter en lång och träsig arbetsdag, känns det extra bra att köra upp på infarten och närma sig huset, hemmet och den stökiga familjen. En alldeles ny snögubbe hälsar välkommen. Tre kattor kommer sättande när de hör bilen.

När jag öppnar dörren hoppar Felli fram från ett gömställe och ropar "BU!" I köket doftar det mat, Byggarn står och wokar. Skvalmusik på radion. Brasa i spisen. Ett glas commandaria. Ivriga eller upprörda tonåringar tävlar om att först få berätta något viktigt.

Ibland behöver man allt det där extra mycket.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Suck.... det låter hemtrevligt det där!! :o)

Anonym sa...

*suck - saknad - längtan*

Isabella sa...

Mia: Ja, det är för det mesta hemtrevligt, men ibland kan bilden vara mindre idyllisk...

Matti: Men ibland är det mer "Fan, vad kallt det är här? Har någon lämnat dörren öppen? Usch, vad det luktar sopor, har du inte gått ut med komposthinken? Måste ni slänga kläder omkring er? Vem är det som inte fixat disken?! Kan vi ta det där SEN? etc..."

Olivia sa...

eller en kärleksfull rap från din ljuvliga dotter!

Isabella sa...

Duuuuktig flicka! *klappar på dotterns rygg*