Jag tände stearinljuset i stallyktan och försökte att inte smälta rimfrosten med mina händer. Skenet fladdrade sådär sällsamt varmt och juligt. Jag satte mig i bilen för att skjutsa Mellanpojken till en kompis. En gigantisk fullmåne lyste blå magi över frostvita granar och tallar, som på en bild av Jenny Nyström. Vi satt helt tysta när vi for genom vintersagan. Det glittrade vitt på åkrarna. Det glittrade i dikesrenen. Det glittrade någonstans inom oss.När jag kom tillbaka hem och stannade bilen såg jag att mobilen blinkade. Jag ringde upp Byggarn eftersom jag inte ville stiga ur bilen riktigt än. Men jag sa inte att orsaken till att jag inte hört ringsignalen var Radio X3M, och att jag för full hals sjungit med i Ozzy Osbournes Bark at the Moon.
Rimfrosten på utelyktan hade smält. Men det gjorde ingenting. Mycket av det vackraste man kan se är flyktigt. I morse var det plusgrader och all rimfrost var borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar