En av sägnerna kring didgeridoon handlar om en jätte. Han satt fången i en stor grop. För att signalera efter hjälp blåste han - i sitt kön. En dov ton uppstod. En ton som vibrerade och fortplantade sig genom marken.
I mytens, och jättens, hemland Australien tycker vissa inte att det är lämpligt att kvinnor trakterar detta instrument.
Men det struntar syster E i.
3 kommentarer:
Det gör syster E rätt i!!!
Falloskulten is long gone, eller...
Absolut! Men fortfarande finns det gamla synsättet kvar där downunder.
jo, fallosdyrkan finns ju även här uppe i norr... ja lite överallt... to this day (!)
Skicka en kommentar