fredag 17 juli 2009

Udu does the trick

- Det är nåt som saknas! gnällde jag när vi övade inför skivinspelningen. Vi behöver ett instrument som ger lite undervattenskänsla. Något som kluckar sådär lite rytmiskt. Vi försökte hitta nya sätt att spela på våra befintliga instrument, men lyckades inte riktigt få fram det där soundet. Det där. Som jag inte riktigt visste vad det var.

Så kom vår tekniker/producent.
- By the way, sa han, I brought an instrument you could use. It's called udu.
Han satte sig ner med en stor keramikkruka i famnen och lät handflator och fingrar löpa över dess kropp. Genast fylldes rummet av vattenblänk, porlande bäckar och vågor som slog mot båtskrov.

Syster E gav mig ett lyckligt leende och en blick som sa "Nöjd?".

Vi har skrattat mycket idag. Det är inte bra. Jo, det är bra, men inte om man vill banda in en snygg sångröst de närmaste tjugo minuterna efter skrattanfallet. Men när man rör ihop tre språk på en gång uppstår ibland små lustigheter. "Meidän pitäisi focus on the helhet."

Och humornivån är inte hög. Jag berättade att när Byggarn och jag bodde i Vasa fick vi hem en reklamlapp där vi blev erbjudna "kaffe med pulla" om vi tankade på en viss mack. Systrarna låg dubbelvikta.

Udu är förresten udu-rumpu på finska. Bara en sån sak.

4 kommentarer:

Matti sa...

Det räcker gott med bara kaffet, tack! Oktober. 23. Kulturhuset. Stockh.. Ståhlberg!!

Och i skrivande stund piper mobilen att Sofia också är med. Vi kommer. Båda två!

Är inte det snudd på Fantastiskt?
Eller liksom lite vanlig kärlek iaf...?

Isabella sa...

Jaaaaa! Underbart! Oj, nu blev jag lite nervös. Konstigt. Att sjunga för 6000 främlingar är inget problem, men för två vänner man aldrig sett IRL... Men vad KUL att få träffa er! Då ska ni få skivan direkt i handen. Signerad av oss alla tre. Kram!

Poetcarina sa...

Jag hade tänkt be om att få komma och känna på stämningen vid er skivinspelning, men som vanligt drog livet iväg med en ryslig fart. Jag är så glad att du avger rapporter här i bloggen, så kan jag liksom kika in i alla fall. Puss! All lycka!

Isabella sa...

Åh, Poetcarina, det blir så bra! Vi är så lyckliga och nöjda! Vi hoppas och tror att du också kommer att bli det. Vi har försökt ta väl hand om dina textbarn! Puss!