December

Jag är tillbaka. När december kommer träder jag in i en ny fas. Jag formar ett avslut och bereder mig på en ny början. Det ska märkas. Framför allt kännas, i både kropp och själ. Man blir trött, men på nåt vis också renad.

Pepparkakan på bilden finns nu i magen på ett av småbarnen som gästade oss på julafton.

En viskande liten tomtenisse smög omkring och letade efter godisbordet. En liten peppakaksgubbe komponerade egna sånger på pianot. En Carl Larsson-flicka samlade sina klappar under buffén och väntade till sist med att öppna dem.

En vithårig morfar var för första julen någonsin inte ute på ärenden när tomten kom. Det var däremot en långhårig biker-dad. En mormor samlade upp kringspridda paketpapper. En febrig lilltös satt i sin mammas famn. En syster serverade drycker och fotograferade. Två tonåringar frågade "Kan vi hjälpa till med något?" En byggare stekte korv och tog julsnapsen med sin svägerska. Alla sjöng Stilla natt.

Morfars gravade lax och magiska "knyttgröt", Byggarns köttbullar och julskinka, syster E:s rotsakslådor, min grekiska sallad...

Förkylda syster E ligger nerbäddad i soffan i mitt arbetsrum och stämmer Fellis lilla julklappsgitarr.

Jag behöver människorna. Men också elden, friden och lugnet.