Han smyger sig på mig bakifrån, Mr Flu. Men jag har märkt av honom ett tag nu. Jag fryser i hans skugga och strupen snörs ihop av hans kalla andedräkt. Det sticker i lungorna och ögonen tåras.Jag har inte tid med honom egentligen, men det var länge sedan sist. Tänk att bli tvingad att släppa allt och bara falla, försvinna från världen några dagar. Hellre det än det här smygandet.
Men jag vet inte. Hur många gånger har jag inte berett mig på att bli nerlagd, för att sedan känna hans grepp lätta och försvinna. Jag har blivit snuvad på förkyldingar förr. Men det gäller att vara redo, för en vacker dag kommer han för att stanna ett tag. Han är knepig, Mr Flu.
6 kommentarer:
Just nu är han så himlaupptagen med mig så han BORDE inte orka med dig också ju! Men iofs är han en uthållig och mycket envis rackare så vem vet, han kanske orkar med hur många som helst den rackaren. Men det är faktiskt skönare när han anfaller totalt än när han håller på att småretas sådär petar lite nu och då och sedan drar sig tillbaks... Så, ska jag önska dig en närkamp med honom eller? :)Äsch, jag önskar dig det du vill :)) Sprakkram
Ja, hellre en närkamp! Han har nog så gott som lagt ner mig nu. Jag far inte på jobb i morgon. Men nästa vecka får han lov att släppa mig för då har jag inte tid!
Det är faktiskt mycket tyngre att släpa på en slarvig förkylning än en ordentlig dito. Man blir ju lixom aldrig riktigt av med dem.
Precis! Nu är jag totaltäckad och sängliggande. Ligger här helt utan dåligt samvete tills jag blivit frisk.
Jag gillar inte alls mr flu jag..... han är faktiskt väldigt otrevlig jag har ingen lust alls att vara förkyld men lyssnar han på mig nä nä . Men krya på dig du också
I morse önskade jag honom dit pepparn växer för han var så hårdhänt, men nu känns han lite snällare. Undrar hur han hinner med så många människor på en gång... Krya på dig!
Skicka en kommentar