Det är inte det att jag är farträdd, en viss styrfart måste man ha, men jag är rädd att missa något viktigt. En avtagsväg. Någon som står och vinkar.
måndag 18 februari 2008
Stanna tiden
Ibland försöker jag stanna tiden. Inte sådär definitivt, inte för alltid. Jag vill bara vika in till vägrenen en stund och andas. Titta mig omkring.
Det är inte det att jag är farträdd, en viss styrfart måste man ha, men jag är rädd att missa något viktigt. En avtagsväg. Någon som står och vinkar.
Det är inte det att jag är farträdd, en viss styrfart måste man ha, men jag är rädd att missa något viktigt. En avtagsväg. Någon som står och vinkar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Förlåt Poetcarina och Ninni, jag råkade radera era kommentarer...
För all del, du kan ju få en ny!
Det är lite svindlande, fortfarande, att kliva ut i den STORA (blogg-)världen för att hälsa på dej. Men spännande!
Poetcarina
Detdär med styrfart har jag aldrig riktigt förstått. Jag försöker också stanna helt ibland, mest för att lyssna in tystnaden, men jag litar på att man kan ta samma väg en gång till, och en till, om man kör så fort över krönen att man missar nå´t. Jag flyger ofta över krönet så det kittlar i magen, men se´n vänder jag om och tar samma väg igen i stället. Från bägge håll en gång till liksom. Det är fascinerande så många olika sätt det finns att hantera samma saker på :)) Mysigt du har det här, i ditt nya krypin :))
Santha Draksprak
Poetcarina: Jag är inte helt hemma med alla funktioner än, men det kommer väl. Ni är i alla fall välkomna in. :-)
Spraksantha: Har du försökt cykla jättejättelångsamt? Det är svårt utan styrfart. :-) Det där med att köra samma väg en gång till kan vara knepigt om man t.ex. märker att man missat nåt viktigt i barnens liv för att man jobbat, jobbat, jobbat... Men då får man påminna sig själv om att barnen ska ha ett eget liv också. Och att det är bra att deras mamma också har ett eget liv. :-)
Ja och det kan nog vara viktigt i bland att bara ta den tiden för inte vill man ju missa något intressant ju:)
Precis! Man borde CRUISA genom livet! :-)
Jag holler med dej mimmi det är så sant!
Ja, visst behöver man stanna till ibland och ta sina barn i famnen och kramas en stund. :-)
Skicka en kommentar