Morgonsolen och höstmolnen utkämpar en kamp vid Bartsgårdaslätten. Jag stannar bilen och stänger av radion.
Jag lyfter blicken och tittar förbi dataskärmen ut mot Kursgården och flanörerna.
Ingen sitter i Hångelhörnan.
Det doftar kaffe och rotsaker. Någon bjuder på soppa. Ett fat med kokosbollar står på bordet. Någon bläddrar i Ålandstidningen. En annan i Nya Åland. Med kaffemuggen i handen blickar jag ut genom fönstret. Det börjar redan skymma.
5 kommentarer:
Du verkar ha en harmonisk arbetsplats, med doft av rotsaker och kaffe...Fint!
Hångelhörna! Sådan borde alla arbetsplatser har. Har länge slagits för ett bollhav - men ingen verkar haka på.
Var glad att du har det lugnt på jobbet, För jag har väldigt mycket på skolan. Det jobbigaste är matten! Det är roligt att spela flöjt. Puss!
Hångelhörna! Yes!
Fika-paus? Rök-paus? Näeh!
När man kan.. typ smaka på varandra.
Mer hångel till folket!!
Sofia: Det böljande blå biblioteket... Ibland är det som att befinna sig i en havsvåg, ibland i ett ulligt moln. Man följer liksom rytmen i huset.
L80: Åh, bollhav! Det vill jag ha på jobbet! Man kan väl hångla där också!
Felli: Ja, jag förstår det! Men det är i alla fall tur att du har lätt för matte. :-) Och flöjt också!
Matti: Bort med rökrutor och fram med hångelhörnor, pusspaviljonger och gosgarderober på arbetsplatserna!
Skicka en kommentar