Jag är skeptisk till de flesta läror. Och jag förhåller mig lätt kritisk till allt som inte går att bevisa. Jag naglar mig fast i jorden så hårt att jag ibland måste spotta, snyta mig och låta tårarna skölja bort allt svart.
Men ändå händer det att jag...
Idag klockan ett gjorde gjorde jag något jordlöst. Jag skickade varsin kram till mina barn! Via tankarna! Försökte få kramarna starka, varma och fulla av tycker-om-dej! När jag kom hem frågade jag om de känt av kramarna. De blev stumma, men något tändes i ögonen på dem. De hade visserligen inte känt av någon kram..., men blotta vetskapen att deras jordsvarta mamma hade skickat tankekramar till dem i skolan fick något att hända inom dem.
I morgon klockan tolv, mitt under arbetsdagen, lovade jag göra det igen. Och barnen lovade vara beredda. Då ska vi utbyta tankekramar.
4 kommentarer:
Klicka här:
http://www.apple.com/se/quicktime/download/
för att ladda ner program, så kan du se Ajvides Människohamn, då kan du sen ta honom till M-hamns literaturdagar och så kanske jag dyker upp.
Om jag har lust. Tid. :-)
Jaa! Tack! Nu funkar det! :-) Det måste ha blivit nåt vajs i installationen av det nya programpaketet. Har sett både Ajvides film (han är toppen!) och den pinsamma intervjun med mig själv...
På jobbet har jag satt IT-avdelningen på min dator. Kan inte ladda ner nåt själv pga säkerhetsrutinerna. Kommer inte ens in på YouTube... Håller på att åtgärdas dock.
Men, menar du att typ "det som inte syns / går att mäta / ta på finns inte"??? Jag är övertygad om att alla positiva känslosamma tankar och känslor vi tänker om och till och för andra kommer dem tillgodo på nåt sätt :)
Sprakkram
Typ... Nä, inte riktigt. Jag FÖRSÖKER att inte låsa mig. Vill vara mjuk och öppen till sinnes, men har alltid ett "...hmmm..." i bakhuvudet som bråkar med mig.
Skicka en kommentar