Skuggad av Mr Flu

Han smyger sig på mig bakifrån, Mr Flu. Men jag har märkt av honom ett tag nu. Jag fryser i hans skugga och strupen snörs ihop av hans kalla andedräkt. Det sticker i lungorna och ögonen tåras.

Jag har inte tid med honom egentligen, men det var länge sedan sist. Tänk att bli tvingad att släppa allt och bara falla, försvinna från världen några dagar. Hellre det än det här smygandet.

Men jag vet inte. Hur många gånger har jag inte berett mig på att bli nerlagd, för att sedan känna hans grepp lätta och försvinna. Jag har blivit snuvad på förkyldingar förr. Men det gäller att vara redo, för en vacker dag kommer han för att stanna ett tag. Han är knepig, Mr Flu.

Hej anonyma!

Om ni inte vill se så anonyma ut när ni kommenterar kan ni klicka i cirkeln för "Namn/URL" och skriva er signatur i namnrutan i stället för i kommentarrutan. Fast ni får förstås vara anonyma om ni vill!

Biljard och funderingar

Byggarn har köpt hem ett begagnat biljardbord, modell mindre. Gissa om vi har turneringar här. Familjen, grannarna, kompisarna och pojkvännerna samlas kring spelbordet, och det ropas, tjafsas, bråkas och skrattas.

"Vill du ha revansch?" är frågan som ständigt kastas över rummet. Mellanpojken pustade ut idag efter att äntligen ha vunnit över lilla F. En trettonårig grabb kan inte förlora mot sin åttaåriga lillasyster hur många gånger som helst utan att tappa anseendet.

Byggarn går i funderingar. Han har blivit tillfrågad om han vill sitta med i en littärär tv-soffa. Först sa han blankt nej. Men så fick han veta att de inte var ute efter en djupanalytisk akademiker, utan en vanlig arbetande man i blåställ, en människa med vardagligt språk - som läser mycket böcker. Just nu spelar Byggarn extra mycket biljard.

Författare om mod

Om du vill veta vad en del av årets litteraturdagsförfattare har att säga om mod, kan du gå in på Kulturportalen och läsa.

Vad är mod för dig?

Trasigt prat

När en skata kom och tjattrade och kraxade så Zackarina blev irriterad och skrek "Tjatskata!" åt den sa Sandvargen:

- Tjat, det är en sorts trasigt prat. Prat som inte fungerar, och själva felet sitter ofta i öronen. Skatan försöker visst säga någonting till dig. Men eftersom du inte vill höra på, så måste den säga samma sak många gånger.

Jag vill också ha en sandvarg som hjälper mig betrakta världen med kloka ögon.

Grönland kallar

Vi har fått en spelningsförfrågan från Grönland och det är på tiden att vi ger besked. Det gäller juli månad, en och en halv vecka. Visst lockar det med spännande miljö, nya människor, umgänge med varandra etc. Men samtidigt handlar det om att lämna familj och barn under en rätt så lång tid. Det handlar om flyg och helikoptrar, flygrädsla, känsliga instrument och oländig terräng för dåliga muskler.

Men det är en gång, en gång i livet och händelser vi inte vet vad de kan ha att ge. Chansen kanske aldrig kommer igen. Om vi skippar den här spelningen, kommer vi då att fundera på den efteråt, hur den hade varit? Kommer vi att fundera på hur det ser ut på Grönland och hur människorna är? Och hur det är att åka helikopter till svårtillgängliga platser? Skulle vi ångra ett nej mer än ett ja? Vi är så kluvna.

Gud finns visst!

- Gud finns inte, jag vet det nu, sa lilla F idag.

Trots att jag själv inte tror på Gud sög det till i magen på mig när jag hörde henne säga det. Jag letade efter nånting i hennes ansikte som vittnade om att hennes grundtrygghet i livet var rubbad, men jag såg till min lättnad bara fundersamhet.

- Varför tror du inte att Gud finns då?

- Därför att det skulle vara konstigt om han fanns. (Förra veckan sa hon att det vore konstigt om han inte fanns.) Han har ju ingen mamma och pappa. Förresten kommer vi från havet. Och förresten tror inte du heller på Gud, mamma.

Där kom det. Jag har påverkat mina barns livsåskådning och berövat dem den gudstro de kanske behöver. De stora barnen tror inte heller, de har båda valt bort konfirmationen.

- Men Gud kan ju finnas även om inte jag tror på honom, och även om vi människor kommer från havet. Många människor tror på Gud, vet du. (Här följde ett tjusigt pedagogiskt tal om att Gud kanske visst finns, samt en uppräkning av troende människor som lilla F tycker om, som farmor och mormor!)

Varför var det så viktigt för mig att lilla F behöll sin barnatro? Självrannsakan. Kanske ville jag det av rent egoistiska skäl? För om lilla F, till skillnad från sina storasyskon, konfirmerade sig skulle jag få bekräftat att mina barn gör sina egna val. Vilken bra mamma jag vore då.

Den frie

"Den frie odlar sina distraktioner" stod det på väggen i Ålands lyceum för drygt tjugo år sedan när jag gick där. Jag vet inte om citatet står kvar, men det kommer till mig ibland. Jag har fortfarande inte fått innebörden helt klar för mig och jag vet inte vem som kläckte frasen. Är betydelsen så självklar som den verkar eller har jag missuppfattat något? I lusse var jag i alla fall inte fri nog att odla några distraktioner.

Stanna tiden

Ibland försöker jag stanna tiden. Inte sådär definitivt, inte för alltid. Jag vill bara vika in till vägrenen en stund och andas. Titta mig omkring.

Det är inte det att jag är farträdd, en viss styrfart måste man ha, men jag är rädd att missa något viktigt. En avtagsväg. Någon som står och vinkar.

Nya fönster att öppna

Det är som att inreda ett nytt rum att byta bloggvärld. Jag behöver nya färger, nya bilder och nya fönster att öppna. Här ska vara högt i tak!

Även om jag välkomnar nya besökare vill jag gärna behålla mina gamla bloggvänner och hoppas att de fortsätter titta in då och då. Dörren står på glänt.