Jag börjar få lite sommarpanik. Hur ska jag bära mig åt för att ta vara på tiden? Hur ska jag hitta den rätta balansen så jag kommer ikapp både mentalt och praktiskt med allt jag vill ha gjort?Tre gånger sedan sommarlovet började har vi varit till biblioteket, Felli och jag, och vi har läst massvis med böcker. Vi har köpt garn och virkat massvis med fingerdockor, och vi har bakat massvis med kokosbollar.
Byggarn jobbar. Han jobbar vardagar, kvällar och helger, men verkar trivas med det, även om han är astrött på kvällarna. Han tycker att vi ska vara glada att han har så mycket jobb, och det är jag på sätt och vis, men hemmet och familjen blir hängande i luften. Vi hinner inte prata. Inte umgås. Fellis nya rum står halvtapetserat och gräset växer till en törnrosahäck.
Här innanför råder stiltje. Jag vill ut. Bort. Byggarn kan inte ta semester förrän i mitten av juli, lagom till Ulvens Döttrars skivinspelning. Då är jag låst. Men något kul måste vi snart hitta på. Vi kan inte resa långt bort, men kanske kan vi kila in en tur till Stockholm med barnen.
Barnen går det dock ingen nöd på, de mår bra alla tre. Det lyser sommarfrid i deras ansikten. De trivs med sommarjobb, fisketurer och småpyssel. Idag sa Felli för första gången på mycket länge:
- Mamma. Jag är lycklig!
När man får höra sånt sker en islossning inombords.
5 kommentarer:
Att bara sitta och drälla i solskenet ... Jag tror det är livsviktigt! För barn i alla åldrar.
Härligt med fingerdockor, bibliotek och lugna dagar! Kämpar själv med att försöka nå nån sorts balans mellan ett lugnt, skönt sommarliv och den oresonliga femårstrotsen som utan förvarning förstör en massa roligheter.
Åh, Isa! Det bara skriker längtan mellan dina bokstäver. I positiv bemärkelse alltså.
Göm hans hammare, sno hans nycklar, väck ungarna onödigt tidigt och bjud de alla på kärleksfrukost på filten utanför huset o fuktigt fräs när solen går upp 04.13.
Eller skriv kärleksbrev till var och en, knöla ner dem i deras skor och vänta småflinande på deras respons.
Flina.
Säg: I told you so!
Eller nåt.
Vad en enkel man som jag än kan förstå, så bär du en längtan större än ord.
Poetcarina: Ja, det är livsviktigt att ge både barnen och sig själv tid för dräll. Såväl utomhus som inomhus.
Johanna: Åh, femårstrotset. Jag minns den ljuva tiden. Och fler trotsåldrar kommer det! ;-)
Matti: Tack för dina tips! Speciellt det där med "fuktigt fräs" när solen går upp. :-D Hos dig anar jag f.ö. en välförtjänt after glow! Grattis till lyckad festival!
Jaja... jag har så många tangenter att hålla reda på ju. Gräs ska det ju vara.
Tack! Det har varit fullständigt makalöst. Helt otroligt! :-)
Skicka en kommentar