Det är så otroligt häftigt när text och melodi liksom lyfter varandra, när något nytt händer i mötet. Det kan inte vara meningen att text och ton bara ska promenera iväg i solnedgången sida vid sida. De måste kommunicera, gärna rycka och dra lite i varandra. Älska varandra.Det här skedet, när vi sitter vid pianot framför syster E:s handskrivna noter och lär oss en ny låt, är magiskt. Speciellt när vi märker att låten kommer att sätta sig i pulsen, i ådrorna, i hjärtat.
2 kommentarer:
Som med de tänkta orden och de skrivna. Att det skorrar till emellanåt. Det som är på riktigt, är inte helt och hållet vackert. Inte bildskönt. Men levande, så att det som möter någonting annat blir till ett större än summan av delarna.
Det är en livsvisdom jag fått av dig och som jag haft nytta av så många gånger! Tack! :-)
Skicka en kommentar