Du, min vän, som i vuxen ålder valt att konvertera till katolicismen, du som med öppna ögon går in i ett religiöst patriarkat där du inte längre får bestämma över din roll som kvinna, din kropp och din sexualitet, hur tänker du? Jag vill veta.
Jag är för religionsfrihet, tro inget annat, men jag är också för frihet inom religionen. Det måste finnas en vitalitet och en intellektuell rörlighet som håller religionen, och framför allt människorna, levande och låter dem följa med sin tid.
Det finns nånting sunt i att söka och det är modigt att ge sig hän. Men vad söker du egentligen? Dig själv? Var bara försiktig så du inte tappar bort dig själv på vägen.
11 kommentarer:
Hmmm... Känner en person som tycker att h*n är utvald och tror sig ha en mycket speciell relation till de döda. Men samtidigt klarar h*n inte av att möta de levande på ett kärleksfullt sätt. Eller bara några väldigt få, de "utvalda" :D. Resten möts med en ofattbar bitskhet och självgodhet. På tala om religionsfrihet :)
HM
Kanske är det just oförmågan att möta de levande på ett kärleksfullt sätt som lett henne/honom in på den banan..?
Kanske är det så att en del människor flyr in i en livsåskådning, för att de behöver hjälp med att interagera med omvärlden? (Eller vill slippa det...)
Det är nog mycket folk gör för att fly undan eller gömma sig för något de inte vill/kan handskas med. Från sidan ser allting så klart och tydligt ut - men oavsett från vilket håll man betraktar saken, ser man aldrig hela bilden.
Frågan är om någon någonsin kan det. Jo, de döda kanske? :)
Hej Jenny! Tack för ditt mejl! Jag skickade ett till dig idag, sent omsider. Kollar min hemma-epost så sällan, så jag visste inte att du hade skrivit.
Det där behövde jag: "...oavsett från vilket håll man betraktar saken, ser man aldrig hela bilden." Det är den känslan jag har - att jag ser för lite för att döma. Ändå dömer jag... Men jag vill försöka förstå! Jag känner en som konverterat, men har inte frågat henne varför. Ännu. Ska göra det vid tillfälle.
Ja, jag undrar hur man kan tro på en gud som skapade oss med lustar behov önskningar och (livs-)lust som han sedan förbjöd oss leva ut? Vilken gud skulle skapa en längtan efter något han krävde att människan skulle förneka? Och samtidigt förvänta sig att människan skulle vara så hel och må så gott att h*n förmådde GÖRA och TÄNKA och vara god / gott???
Den som konverterar har antagligen drabbats av tro och tro drabbar lika hårt som en förälskelse. Hur många gör inte samma misstag i förälskelsens rosa skimmer? Går in i sammanhang och förhållanden som inskränker både kropp och själ hos den ena parten?
Så av någon underlig anledning tror jag att det alltid kommer att finnas både förälskade och troende, att det alltid kommer att finnas konverteringar. Det finns liksom ett grundläggande behov, en drift.
Tror IV
Någon klok människa sade en gång: "Varför hänga upp hela livet på den personen man blir kär i, man kan ju bli kär i vilken idiot som helst!" På tal om kärlek och förälskelse. Kanske fungerar det på samma sätt med religion. Det är en stor fråga. Men om Gud finns tror jag inte att denne vill förbjuda oss våra lustar, så länge de inte skadar någon. Det är maktgalna människor som tolkat galet i många fall, tror jag.
Spraket: Kanske för att skapa en sorts levnadsmotstånd? Eller för att testa människan, hur rättrogen hon är? Nej. Det är nog inte Gud som krånglar till det. Måste vara människan.
IV: Vilken bra förklaring! Klart det måste vara så! Och när förälskelsefasen är över, då måste man ta ställning till om man kan leva i ett djupare kärleksförhållande MED de mindre lockande sidorna man tidigare blundat för.
Sofia: Så tror jag också! Det finns så många rigida maktmänniskor, inte bara inom den katolska kyrkan. Tur att det även finns många som är kloka och goda.
Det finns väl människor som vill ha strikta regler, något som lockar med både tro-tilltro och där någon annan tar över beslutena för dig. Det låter knepigt men jag tror det är en del av det hela.
L-L
Här kommer ett litet tips. Har läst en del om hans böcker och tyckt om dem.
HM
http://groups.msn.com/samtalmedgud/vadrsmg.msnw
L-L: Ja, just det! Där har vi ytterligare en förklaring - tryggheten. Någon annan drar upp livsvägen och talar om för en vad som är rätt och fel etc.
HM: Tack för tipset! Den verkar intressant!
Skicka en kommentar